den jävla fittmyran bet mig!
när allt känns hopplöst så kommer fillan och muntrar upp.
vi gick där och var sura och arga och så blev hon helt plötsligt fly förbannad när en liten oskyldig myra kröp upp på hennes fot och bet till, haha och så bara världens bitchigaste kommentar. fick mig att i alla fall dra på munnen idag.
nejvars, nu ska jag gräva ner mig med en film för att ta nya tag imorgon, kanske till och med leta mig bort från ullstämma ett par timmar (wooah!).
sen är det ju bara att tagga för helgen och lite jobb på elitloppet! ska bli så naaaaajs. jag behöver fan inte mer dötid här hemma och bara ha huvudet att sysselsätta mig med, lovar att min hjärna kokar över snart. jag tror jag tänker lika mycket per dygn som en normal 20-åring har gjort under hela sin livstid.
miljöombyte. behövs.
kan ju berätta ännu en liten anekdot på tal om alldeles för mycket häng i ullet:
jag och felicia på promenaden, kommer till ett buskage:
- är det inte nåt som är fel här?
- jo nåt konstigt är det... ett helt annat ljus...
- ah! har de inte klippt ner buskarna som stod där?
- JO!
och nu ska jag sluta.
bilder är mycket bättre, då måste man begränsa sig.
nu sitter jag bara och skriver och så får ni veta alldeles för mycket istället, även om det handlar om ingeting.
men cred till den som orkar läsa ända hit!
hej.
vi gick där och var sura och arga och så blev hon helt plötsligt fly förbannad när en liten oskyldig myra kröp upp på hennes fot och bet till, haha och så bara världens bitchigaste kommentar. fick mig att i alla fall dra på munnen idag.
nejvars, nu ska jag gräva ner mig med en film för att ta nya tag imorgon, kanske till och med leta mig bort från ullstämma ett par timmar (wooah!).
sen är det ju bara att tagga för helgen och lite jobb på elitloppet! ska bli så naaaaajs. jag behöver fan inte mer dötid här hemma och bara ha huvudet att sysselsätta mig med, lovar att min hjärna kokar över snart. jag tror jag tänker lika mycket per dygn som en normal 20-åring har gjort under hela sin livstid.
miljöombyte. behövs.
kan ju berätta ännu en liten anekdot på tal om alldeles för mycket häng i ullet:
jag och felicia på promenaden, kommer till ett buskage:
- är det inte nåt som är fel här?
- jo nåt konstigt är det... ett helt annat ljus...
- ah! har de inte klippt ner buskarna som stod där?
- JO!
och nu ska jag sluta.
bilder är mycket bättre, då måste man begränsa sig.
nu sitter jag bara och skriver och så får ni veta alldeles för mycket istället, även om det handlar om ingeting.
men cred till den som orkar läsa ända hit!
hej.
Kommentarer
Trackback
